JAG DUGER INTE

juli 16, 2020

När jag gick i lågstadiet så hade skolan någon form av maskot. Hen hette Jag Duger och skulle förmedla precis det budskapet, att vi alla duger som vi är. Jag har i perioder i mitt liv känt att jag inte alls duger som jag är, i andras ögon. Jag passar inte in bland folk. Jag är för högljudd, jag pratar för mycket, jag tittar folk för rakt i ögonen, jag svär för mycket, jag är för stökig och för konstig.

”Your van looks like shit”

Ta ett djupt andetag. Ta ett till. Titta dig i spegeln, kom ihåg hur du gör när du ler. Ta några andetag till. Om någon säger någonting taskigt, var beredd på att säga något vassare tillbaka. Se till att alltid vara lite skarpare.
Le stort och gå fort så märker ingen att du är ful. Jag maskerar alla känslor av sorg med raseri och  vansinnesskratt. Jag vinner alla krig med ord vassare än knivar. Du vågar inte prata med mig för jag spottar ord av eld och jag känner lukten av svaghet som en haj som doftar blod.

”Kan du inte prata lite tystare?”

Jag hatar att vara ledsen. Jag hatar att vara sårbar.

”När ska du skaffa ett riktigt jobb?”

”Kan du inte klockan?”

Jag vill fly från allt och alla som försöker få mig att vara något jag inte är. Jag vill bara få vara jag.

”Kan du inte bara ta det lite lugnt nån gång?”

”Du jobbar ju inte direkt ihjäl dig”

”Det är ändå ingen som förväntar sig att du ska gå upp tidigt”

”Sover du nu igen?”

”Vi har vadslagning om hur länge du ska jobba med det här”

En känsla av att vara lat. Jag är inte lat. Jag hatar att rättfärdiga mig själv för andra. Hatar att behöva förklara, folk förstår inte ändå. Så trött på att argumentera. Så trött på att bli ifrågasatt. Låt mig bara vara. Varför måste jag förklara allt för dig? För alla. Så trött igen. 

    6 Comments

  • Hans juli 23, 2020
    Reply

    Hej Louise,

    doesn’t really sound like unconditional support is surrounding you. But you will always have to justify yourself to others. Not for your weaknesses. But for your strengths. Not for maybe not having a ”real” job. But for the fact that you have found the right job for YOURSELF. I’m also tired. From a ”real“ job. But who cares? If I can no longer do it, someone else will do it. But nobody can do YOUR job. If you have the feeling that you have found YOUR job, don’t let it go. I never had it, not just relating to jobs. Cause I was always too tired and to fearful to search for it. I have to justify myself for that today. Cause you are never alone. Not even when you are alone. And cause you always have to justify yourself for your weaknesses, not for your strengths. To yourself. Be happy about those ones, who are supporting you unconditionally. … One last thing: your van is cool! It does not matter if it looks good or like shit. Not even if it´s yours or not. You live in it when you are on the road. That means, you live. That´s nothing you have to justify for. To no one. Not even to yourself. Have a nice sleep! 🙂.

    Kindly, Hans.

    • Reply

      Hej Hans!

      Thank you so much for your message, it made me truly happy to read. I think I needed to hear your perspective on things, it brings well needed perspective! I wish that you will find your true job! Sometimes I feel like I have, and other times it disappears. It’s so important with people who support you unconditionally! Yes, living is the most important thing!
      Thank you, again. Have a nice evening!

      • Hans juli 25, 2020
        Reply

        Good morning Louise,

        🙂 … I know that when feelings come and dissapear. Perhaps feelings also need their break from their everyday life. After all, it is not always so easy to make us humans happy as it seems. I wish you that it will stay a little longer each time it comes back than before. And for the next road trip I wish you as few people as necessary and as many good photo motives as possible. And as few mosquitoes as possible and as many courage and curiosity as necessary.

  • D augusti 2, 2020
    Reply

    Big brother is watching

  • Katta Bucketlife augusti 3, 2020
    Reply

    Åh, världens finaste, roligaste och bästa Louise! Som jag sa till dig nån gång, man blir glad av dig! Jag känner verkligen igen de där känslorna dock. Det är inte enkelt att känna att man måste förklara sig, därför tror jag det är väldigt viktigt att hitta likasinnade och det är en av grejerna jag verkligen uppskattar med dig – jag kan drömma precis fritt utan bli dömd! Saknar dig och din sprakande livsenergi massor <3

  • Leave a comment

    3 × ett =