STRESS ÄR LIVSFARLIGT

november 13, 2019

Jag drömmer mardrömmar om släpvagnar och sandstränder och borttappade människor. Jag drömmer om min hund och jag vaknar med huvudvärk och ångest, en känsla av att något är fel. Det kallas stress och är jävligt dåligt. Typ det värsta som finns. Du kan typ leva på chips om du inte stressar. Sjukt lugnande tanke. 

Jag är just nu i Stockholm och förbereder för nästa resa i livet. Att vara digital nomad är kul men det kräver också en hel del i form av planering och organisering. Nu behöver jag ta tag i saker som funnits längst bak i mitt minne i några år, saker jag har skjutit på för att det känns så jäkla jobbigt att ta tag i. Saker jag har försökt glömma bort men som ändå finns där i huvudet och stör. Saker som att gå igenom mina faktiska saker och sälja, slänga och skänka det jag inte tror att jag kommer att bli galet glad av att packa upp den dagen i framtiden då jag eventuellt kommer att ha ett hem. Högen med flyttkartonger känns oändlig och jag blir hjärntrött bara av att titta på dem.

Jag har för länge sen konstaterat att den bästa strategin är att ta en sak i taget och inte oroa sig för de andra sakerna förrän den första saken är klar. Något som går helt emot min instinkt och mitt invanda sätt att göra saker på. Nu gör jag som vanligt, allt på en gång. Jag är bortskämd med att ha superkrafter, kan göra hur mycket som helst hur fort som helst, men just nu är superkrafterna lite på paus. Eller jag hoppas det är en paus och att de kommer tillbaka.

Jag lägger upp annons på Volvon samtidigt som jag skriver och ber allmänheten om hjälp att hitta hundvakt och får därför hantera en miljon mail om dagen i ett par veckor. Jag flyttar också från Åre i samma veva, tömmer förrådet och stugan samtidigt som jag försöker planera själva äventyret. Jag ska söka visum och jobb och kolla upp vaccinationer. Jag vill hitta rätt yogalärarutbildning men också ett ställe för bra surf. Jag ska också passa på att träffa släkt och vänner och ta hand om hunden som helst vill gå några mil om dagen.

Jag börjar bli ganska snurrig, eller rättare sagt stressad och försöker påminna mig om det där med att ta en sak i taget, försöker byta plats i huvudet på de bortglömda kartongerna och farhågorna om framtiden. Ta en sak i taget. Det går sådär.

POPPA POPCORN
HUR JAG LÖSER PROBLEM

    Leave a comment

    3 × 3 =